Atrofisk vaginit (atrofisk kolpit)

Bakgrund

Atrofisk, eller senilatrofisk vulvovaginit är ett tillstånd med torra och tunna slemhinnor i slidan (atrofiska slemhinnor) hos kvinnor som har passerat klimakteriet och är mycket vanligt bland äldre kvinnor och kan drabba upp till 40 % av postmenopausala kvinnor. Produktionen av det kvinnliga könshormonet östrogen avtar väsentligt efter klimakteriet. När det sker försvinner mycket av stimuleringen av slemhinnorna i underlivet så att dessa blir tunnare, skörare och mer sårbara. Denna förändring gäller även slemhinnorna i urinblåsan och i urinröret. Det ökar risken för infektion med tarmbakterier, vilket kan orsaka återkommande urinvägsinfektioner.

Symtom

  • Ökade flytningar som är färglösa, gula
  • Genital klåda
  • Sveda och torrhet i slidan och runt slidöppningen
  • Sveda och smärta vid urinering
  • Samlagssmärta
  • Blodblandade flytningar
  • Urinläckage
  • Rodnad i slidan och runt slidöppningen som blöder

Differential diagnoser

  • Malignitet:
    • Vulvacancer om lokaliserad rodnad eller sårighet i vulva
    • Cervixcancer eller corpuscancer om blödning ingår i symtombilden
  • Lichen sclerosus
  • Erosiv Lichen planus
  • Allergiska reaktioner

Utredning

  • Anamnes/sjukdomshistoria – Duration av besvär, läkemedel, BMI, hereditet. Riktad anamnes tagning med blödningsfokus, blödningsmönster och smärtmönster. Smärta vid blåstömning, samlagssmärta. Frekventa urinvägsinfektioner.
  • Gynekologisk undersökning – Rodnad, svullnad, sprickbildning, ödem, avvikande flytning, blödning. Ömhet över livmodern och buken. Tunn slemhinna som blöder och vid blödning då skall man undersöka för malign melanom  
  • Transvaginalt ultraljud – Tacken till vätskeansamling i buken/livmodern/äggledare
  • Cervixcytologi vid behov
  • Mikroskopi - Wetsmear som visar ökad förekomst av omogna parabasalceller och avsaknad av laktobaciller. pH i vaginalsekret >5

Behandling

  • Lokalbehandling
    • Det tar ofta fyra till sex veckor innan effekt har uppnåtts och upp till nio månader innan vaginalvävnaden blir normal
    • De olika preparaten för lokalbehandling skiljer sig inte åt avseende effekt
    • Hormonberoende bröstcancer som behandlas med aromatashämmare utgör kontraindikation till lokal östrogenbehandling
    • Läkemedel
      • Estriol som vagitorier, kräm eller vaginalgel, alternativt estradiol som vagitorier eller som vaginalinlägg. Ett vagitorium/en applikation dagligen i två–tre veckor, därefter ett vagitorium/en applikation två dagar i veckan
      • Ev metronidazol vaginalgel för symtomlindring
  • Systemisk behandling
    • Systemisk behandling i form av plåster eller tabletter (HRT) till kvinnor med vasomotoriska besvär är också effektivt mot vaginal atrofi.
    • Enbart vaginal atrofi är inte indikation för systemisk behandling

Referenser

  • Nappi RE, Kokot-Kierepa M. Women's voices in the menopause: results from an international survey on vaginal atrophy. Maturitas 2010; 67: 233. pmid:20828948 
  • Weisberg E, Ayton R, Darling G et al. Endometrial and vaginal effects of low dose estradiol delivered by vaginal ring or vaginal tablet. Climacteric 2005 Mar;8(1):83-92. PMID: 15804736 
  • Mac Bride MB, Rhodes D, Shuster LT. Vulvovaginal Atrophy. Mayo Clin Proc 2010 Jan; 85(1):87-94. PMID: 20042564