Blåssten

Bakgrund

Det händer att det bildas stenar i urinblåsan som inte försvinner ut vid normal blåstömning. Hos de allra flesta är orsaken att det finns ett hinder på vägen ut genom blåshalsen och urinröret. Avflödeshinder är något som först och främst drabbar män (förstorad prostata) och därför förekommer över 90 % av alla fall av blåssten hos män. Vid avflödeshinder kommer det hela tiden att finnas urin i blåsan, eftersom den inte tömmer sig helt. Detta ökar risken för att stenar skall bildas. Ibland är orsaken till blåssten att man i samband med undersökningar eller behandling i blåsan har lämnat främmande föremål där, vilket ökar risken för stenbildning (till exempel en kateter). Är stenen tillräckligt liten, passerar den ut genom urinröret. Om inte, kommer stenen på sikt att växa och ta upp allt större plats i urinblåsan. Det kan vara en enstaka sten eller flera stenar. Några är mycket hårda. Formen varierar, från elliptiska till runda eller kantiga. Stenarna kan vara fritt flytande eller fästa vid blåsans vägg.

Symtom

  • Smärtor vid blåstömning
  • Blod i urin
  • Varierande urinutflöde men plötsligt avbrott av urinstrålen
  • svårigheter att komma igång med att tömma blåsan
  • Urinträngningar
  • Nattlig blåstömning

Differential diagnoser

  • Alla tillstånd som ger obstruktion eller irritation i blåsan
  • Bakteriell cystit
  • Tillstånd som ger Lower Urinary Tract Symtoms, LUTS
  • Striktur i uretra
  • Cancer i urinblåsan
  • Ureterocele
  • Neurogen blåsa
  • Interstitiell cystit
  • Polyp i urinblåsan

Utredning

  • Anamnes/sjukdomshistoria – Smärtor vid blåstömning, Blod i urin, varierande urinutflöde, svårighet att komma igång med blåstömning, nattlig blåstömning. Tidigare kirurgi
  • Urinmikrokopi – Blod i urin
  • Urinodling – Kan visa växt av bakterier
  • Röntgen - Röntgen kan visa röntgentäta stenar
  • Urografi – Avslöjar fyllningsdefekter i blåsan
  • Datortomografi
  • Cystoskopi - Cystoskopi är den bästa undersökningsmetoden vid blåssten

Behandling

  • Kirurgi - Blåsstenar bör avlägsnas och för detta finns följande alternativ:
    • Cystoskopi används för att se stenen, varpå en energikälla krossar eller delar upp stenen så att stenbitarna kan sköljas ut genom cystoskopet. Energin kan komma från mekanisk krossning, elektrisk ström eller laser
    • Öppen kirurgi där man öppnar urinblåsan. Stenen avlägsnas då intakt
    • Perkutan suprapubisk litotripsi - Genom huden kan man föra in ett rör (skop) och annan nödvändig utrustning i urinblåsan
    • Extrakorporeal stötvågsbehandling (ESVL)

 

  • Förebyggande behandling – Detta består i att behandla den bakomliggande orsaken. Eventuellt kan analyser av stenen bidra till att orsaken till att den bildats fastställs. Det är också viktigt att dricka rikligt. Vid behov av en kateter i urinblåsan, bör man undvika att låta katetern ligga länge. Den bör hellre tas bort, och en ny kateter sättas in nästa gång det finns ett behov av kateter

Referenser

  • Vanwaeyenbergh J, Vergauwe D, Verbeeck RMH. Infrared spectrometric analysis of endemic bladder stones in Niger. Eur Urol 1995; 27:154. 
  • Razvi HA, Song TY, Denstedt JD, Management of vesical calculi: Comparison of lithotripsy devices. J Endourol 1996; 10: 559. 
  • Schwartz BF, Stoller ML. The vesical calculus. Urol Clin North Am 2000; May27(2): 333.
  • Ali SH, Rifat UN. Etiological and clinical patterns of childhood urolithiasis in Iraq. Pediatr Nephrol 2005; 20:1453. 
  • Duoenias R, Rich M, Badlani G et al. Predisposing factors in bladder calculi. Urology 1991; 37; 240.