Mjölkstockning - Mastit

Bakgrund

Mjölkstockning är något som kan inträffa när som helst under amningstiden men oftast sker det under de första månaderna. Detta kan bero på att mjölkgångarna inte töms ordentligt på grund av att barnet har fel tag, att man har för tajta kläder som trycker mot brösten eller att man får en infektion som gör att en svullnad trycker mot själva mjölkgångarna och täpper till. Den lagringsförmåga som ett bröst har räcker då inte till och det kan i sin tur hämma mjölkproduktionen. På grund av dessa tilltäppta mjölkgångar, kan det komma in bakterier i bröstet eller mjölk kan tryckas ut i bröstvävnad. Mjölk i bröstvävnaden, med eller utan bakterier, kommer att ge en inflammationsreaktion. De vanligaste bakterierna är gula stafylokocker som tränger in genom sprickor i huden runt bröstvårtorna och kommer in i mjölkgångarna.

Sår eller sprickor på bröstvårtorna ger nästan sex gånger så hög risk för bröstinflammation hos kvinnor som aldrig har haft bröstinflammation och cirka tre gånger så hög risk hos kvinnor med tidigare episoder med bröstinflammation jämfört med kvinnor utan sår och sprickor.

Alltså vanliga tillståndet är mjölkstockning, att mjölk inte passerar vilket leder då till bröstinflammation och i sin tur flera dagar med bröstinflammation utan att få behandling kan det också utvecklas en så kallad bröstböld (abscess), vilket är en ansamling av var i ett hålrum.

Symtom

  • Rodnad och ömhet på den drabbade delen av bröstet
  • Frossa och känna sig allmän sjuk
  • Väldig hög feber
  • Bröstet kan kännas knölig och mycket hård.

Differential diagnoser

  • Mjölkstockning - Mastit
  • Perforation
  • Galactocele
  • Inflammatorisk bröstcancer
  • Fibroadenom

Utredning

  • Anamnes/sjukdomshistoria – Amningsteknik, feber, influensakänsla och frossa kan förekomma.
  • Inspektion -, Varmt och rött bröst. Sår eller sprickor på bröstvårtorna ökar sannolikheten för att det är en bakterieinfektion. Ibland med röda strimmor från bröstet till armhålan
  • Palpation - Hårt, svullet, ömt bröst. Svullna lymfkörtlar i armhålan

Behandling

  • Egen vård
    • Försöka tömma bröstet på mjölk. Det kan man göra genom att låta barnet suga oftare. Om man har mycket ont kan man låta barnet suga först på det bröst som inte gör ont då det oftast sugs som mest intensivt i början av amningen.
    • En varm handduk eller en varm dusch kan också få mjölken att rinna till lättare.
    • Man kan även testa med en värmelampa eller värmedyna. Stryk gärna över bröstet där det känns som mest knöligt eftersom det kan göra att mjölken lättare rinner ut.
    • En annan sak man kan pröva är att byta ställning när man ammar. Testa att ligga ner i stället för att sitta upp. Vila så mycket som möjligt, vilket är bra både för kroppen och för att det är mycket lättare att få ut mjölk om man är avslappnad.
    • Man kan även testa att mjölka ur bröstet förhand eller med en bröstpump
  • Läkemedel
    • Har man mycket ont går det bra att ta smärtstillande medel om man gör det tillfälligt under en kortare period. De mediciner som innehåller Ibuprofen går bra att använda då det inte påvisats att de påverkar barnet.
    • Antibiotika - Om tömning av bröstet inte har någon effekt så kan penicillintabletter som barnet tål användas. Behandlingen, som vanligtvis varar tio dagar skall fullföljas för att undvika att inflammationen uppkommer igen

Referenser

  • Fetherston C.. Mastitis in lactating women: physiology or pathology? Breastfeed Rev. 2001; Mar;9(1):: 5-12. doi: PMID: 11424519 
  • Matheson I, Aursnes I, Horgen M, Aabo O, Melby K. Bacteriological findings and clinical symptoms in relation to clinical outcome in puerperal mastitis. Acta Obstet Gynecol Scand 1988; 67: 723 - 6. 
  • Amir LH, Harris H, Andriske L. An audit of mastitis in the emergency department. J Hum Lact 1999; 15: 221 - 4.